Vaccination
De vanligaste, profylaktiska (förebyggande) vaccinationerna hindrar inte blodgivning. Sådana, med tanke på blodgivning trygga vaccinationer är bland annat coronavaccin, pneumokockvaccin och vaccination mot kikhosta, influensa, stelkramp (tetanus), difteri, polio, A-hepatit och TBE (hjärnhinneinflammation som sprids via fästingar; ”Kumlingesjukan”).
Vaccinering mot B-hepatit medför fyra veckor långt hinder för blodgivning.
En del profylaktiska vacciner innehåller försvagade, levande sjukdomsalstrare. Sådana är till exempel vaccin mot vattenkoppor, mässling, gula febern, och bältros.
Vaccination med vaccin som innehåller levande virus, medför ett fyra veckor långt hinder för att ge blod.
Om man reagerar kraftigt på vaccinet (svår värk, feber eller eksem) bör man vänta två dygn efter det att symtomen försvunnit innan man kan ge blod.
Om man vaccinerats för att man blivit exponerad för en viss sjukdom eller infektion (till exempel om man blivit biten av ett djur), medför vaccineringen ett betydligt längre hinder för blodgivning än ett vanligt, profylaktiskt vaccin.
Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).