Magbesvär och tarmsjukdomar
Laktos-intolerans, funktionella magbesvär, halsbränna, förstoppning, funktionella tarmbesvär, hemorrojder och celiaki utgör inget hinder för blodgivning.
Inflammatoriska tarmsjukdomar, såsom Crohns sjukdom och blödande tjocktarmsinflammation utgör hinder för blodgivning. Man måste vänta minst ett år efter det att sjukdomssymtomen har försvunnit och medicineringen avslutats innan man kan ge blod.
Magsjuka (till exempel ”spysjuka” eller diarré) utgör ett tillfälligt hinder för att ge blod. Man måste vänta i minst två veckor efter det att symtomen har försvunnit och medicineringen avslutats innan man kan ge blod.
Vid parasitsjukdomar i tarmen (till exempel giardia, amöba) bör man vänta i minst en månad efter det att symtomen försvunnit och medicineringen avslutats innan man kan ge blod. Om man bara bär på sjukdomen, men inte har symtom, kan man ge blod.
En infektion orsakad av kampylobakterier, medför ett en månad långt hinder för att ge blod, räknat från det att symtomen förvunnit och medicineringen avslutats.
De flesta magmediciner är tillåtna också för blodgivare. Mediciner mot halsbränna och matsmältningsbesvär (dyspepsi), liksom profylaktiska mediciner mot magsår, utgör inget hinder för blodgivning. Däremot utgör mediciner mot inflammatoriska tarmsjukdomar hinder för blodgivning.
Se också: helicobakterieinfektion, operationer och endoskopi
Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).