Forskningsdata om järnvärden styr rekommendationerna för blodgivning
Forskare från Blodtjänst har publicerat nya forskningsdata om hälsan hos kvinnor som donerar blod. Utifrån dessa har man preciserat rekommendationerna och instruktionerna för blodgivning. Blodtjänst deltar i flera internationella forskningsprojekt och resultaten används för att kontinuerligt förbättra blodgivningspraxis.
Till exempel fann en forskning av Blodtjänst och blodbanken/blodcentralen i Holland att menstruationsblödning var den främsta förklaringen för låga hemoglobinvärden hos blodgivarna. Baserat på data från den finländska FinDonor-forskningen observerades att järnbrist var vanligt hos unga kvinnor som donerar blod, dock mindre vanligt än i jämförelseländerna eller hos unga kvinnor som inte donerar blod.
Blodtjänst har baserat på forskningsdata förnyat sina riktlinjer för blodgivningsintervallen och utdelningen av järn.
”Vi rekommenderar att blodgivare med riklig mens inte donerar blod mer än en gång om året, för att undvika järnbrist”, berättar läkare Janina Forstén vid Blodtjänst.
Vi sörjer för järnvärdena hos blodgivarna
Hur ferritinvärdet påverkar blodgivarnas hälsa har emellanåt diskuterats livligt och ämnet forskas också ständigt. Ferritin är lagringsformen av järn som finns i levern och benmärgen hos människor. Mätning av blodets ferritin används i en mer noggrann undersökning av anemi, i undersökning av sjukdomar som rör järnhalten och vid mätning av järnlager.
Tillsammans med sina holländska forskningspartners har Blodtjänst forskat i betydelsen av ferritin i blodet för att bestämma lämpliga blodgivningsintervaller. Dessutom har man i andra forskningar av Blodtjänst konstaterat att blodgivarna i Finland har goda ferritinvärden i blodet internationellt sett. En internationell jämförelse av hemoglobinnivåerna hos blodgivare och hinder för blodgivning visar att man i Finland beaktar järnnivåerna hos blodgivarna särskilt bra.
”Om man dock har konstaterat för lågt ferritin hos blodgivaren på grund av sjukdomssymtom, kan personen inte donera blod förrän situationen har stabiliserats” påminner Forstén.
Utgångspunkten i Finland är att unga kvinnor inte rekommenderas donera blod mer än en gång per år, för andra kvinnor är intervallen högst 2–3 gånger per år och för män högst 3–4 gånger per år. Blod kan doneras endast när man är frisk och mår bra. Före blodgivningen ska man alltid mäta hemoglobinvärdet, som ska vara minst 125 g/l hos kvinnor och minst 135 g/l hos män. Extra järn erbjuds till alla kvinnliga blodgivare under 50 år och till andra alltid efter behov.
I framtiden får vi hjälp av gendata och maskininlärning
I framtiden kommer effekterna av genfaktorer att vara ett intressant forskningsfält. Ett exempel på detta är det världsomspännande unika gendatamaterialet som samlas in i Blodtjänsts biobank utifrån FinnGen-forskningen.
”Forskningen har utrett, som först i världen, den genetiska bakgrunden till järnbristanemi och man har konstaterat att gendata i framtiden kan användas för att styra en persons blodgivningsaktivitet, konstaterar Mikko Arvas, forskare vid Blodtjänst.
Detta förutsätter dock fortfarande mycket mer forskning. Forskarna drömmer om att ett aktivt internationellt forskningssamarbete resulterar i kalkylmässiga modeller av individuella blodgivningstider.
Forskningskällorna:
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/vox.13639 “Iron status in Dutch and Finnish blood donor and general populations: A cross-cohort comparison study”
https://obgyn.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/aogs.14890 ”Menstrual blood loss is an independent determinant of hemoglobin and ferritin levels in premenopausal blood donors”
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/vox.13515 ”Simulated effects of ferritin screening on C-reactive protein levels in recruited blood donors”
https://doi.org/10.1016/j.tmrv.2024.150860 : “Blood donor iron management across Europe: experiences and challenges in four blood establishments”
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/vox.13564 “The value of genetic data from 665,460 individuals in managing iron deficiency anaemia and suitability to donate blood”
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/vox.13223 “Prediction and impact of personalized donation intervals”
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/vox.13517 “The added value of ferritin levels and genetic markers for the prediction of haemoglobin deferral”
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/vox.13426 ”An international comparison of haemoglobin deferral prediction models for blood banking” ja
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/vox.13643 “Predicting haemoglobin deferral using machine learning models: Can we use the same prediction model across countries?”
