Vad används materialet i biobanken till?

Biobanken lämnar ut material endast till hälsovetenskaplig forskning som håller hög kvalitet. Forskningsprojektens vetenskapliga, teknologiska och etiska nivå bedöms alltid innan material från biobanken lämnas ut.

Biobankstudier

Utveckling av T-lymfocyter i thymus

(Kekäläinen Eliisa, 2024)

Målet med projektet är att undersöka hur T-celler utvecklas i thymus. T-celler spelar en central roll i immunförsvaret mot cancer, men deras dysfunktion kan leda till autoimmuna sjukdomar eller immunbrist. Forskningen strävar efter att förstå hur thymus funktion kan mätas bättre och vilka faktorer som kan orsaka autoimmuna sjukdomar eller immunbrist. Den information som forskningen genererar främjar förståelsen av patogenesen för autoimmuna sjukdomar.

Att undersöka thymus funktion med olika metoder hjälper till med att utveckla individuell läkemedelsbehandling samt med att bedöma och förebygga biverkningar av läkemedel som används för att behandla autoimmuna sjukdomar. En bättre förståelse av T-cellernas utveckling hjälper till med att nå grundläggande orsakerna till immunologiska sjukdomar och främja deras förutsägelse och förebyggande

Identifiering av resistensmekanismer och förbättring av patientens immunterapirespons vid skivepitelcancer i huvud och hals

(Al-Samadi Ahmed, 2024)

Immunterapi har godkänts för behandling av skivepitelcancer i huvud och hals (HNSCC), men på grund av lågt behandlingssvar är dess användning huvudsakligen palliativt. Målet med forskningen är att: (I) Undersöka de bakomliggande mekanismerna för faktorer som stör effektorcellers funktion och tillämpa denna kunskap för att identifiera biomarkörer som beskriver immunterapisvaret; (II) Optimera och validera en 3D-mikrofluidikchip för prövning av individuellt immunterapisvar; (III) Identifiera mekanismen som IDO1-hämmare använder för att aktivera CD4+ T-celler och öka migrationen mot cancerceller och (IV) Undersöka och jämföra genuttrycksprofilen hos neutrofiler i blodomloppet hos cancerpatienter och friska individer och validera de molekyler som uttrycks på olika sätt.

Genom att förstå resistensmekanismer kan behandlingen riktas till rätta patienter som drar nytta av immunterapi, vilket förbättrar patienternas prognos och behandlingssvar. Projektet har direkta samhälleliga effekter genom förbättrade behandlingsresultat.

Återlämnande av genetisk information till blodgivare – Utvärdering av upplevelsen

(Clancy Jonna, 2024)

Ungefär 70 000 blodgivare har anslutit sig till Blodtjänsts biobank genom att ha gett ett skriftligt biobanksamtycke. I biobanksamtycket frågas det, förutom det egentliga biobanksamtycket, även om samtycke till att få ta kontakt om biobanksforskningen avslöjar hälsoinformation av betydelse.

Nästan alla (99,5 %) provgivare har i biobanksamtycket uttryckt sin önskan att få information om hälsorelevanta fynd. Från Blodtjänsts biobank har information om genetisk predisposition för järnöverskottssjukdomen hemokromatos återlämnats till biobanksdonatorer som är homozygota för HFE C282Y-allelen. Blodtjänsten genomför en enkätundersökning med syftet att kartlägga i) givarnas upplevelse vid emottagning av hälsorelevant genetisk information och ii) hälsofrämjande effekten av återlämning av genetisk information.

Analys av plasmaproteomik hos friska blodgivare

(Renkonen Risto, 2024)

Blodets glykoproteiner har fått betydelse som biomarkörer för sjukdomar och inflammatoriska reaktioner, men hittills har ålders- och könsjusterade normalvärden för friska individer inte fastställts. I forskningsprojektet analyseras plasmans vanligaste glykoproteiner genom att använda en N-glykoproteomik arbetsflödesprocess som forskargruppen har utvecklat under 15 år.

Forskningen ger omfattande information om ålders- och könsspecifika skillnader i plasmans glykoproteiner och fastställer ålders- och könsspecifika normalvärden för friska individer som kan användas för framtida patienter. Forskningen ger värdefull jämförelsedata för olika patientkohorter.

Genetisk profil av blodgivarbiobank

(Partanen Jukka, 2022)

Blodgivare utgör en utmärkt chans att forma breda forskningskohorter för friska personer. Blodgivare donerar blod frivilligt och regelbundet. Enligt intervjuer och forskningar förhåller sig blodgivarna positivt till vetenskaplig forskning och forskningsanvändning av donerad blod, speciellt då det behövs inte i patientvård. Blodgivarna utgör dock, gällande hälsa, en speciellt utvald populationsurval. På grund av begränsningar inom blodgivningen utgör blodgivarna en friskare grupp än normalt, vilket kan leda till förvräning av forskningsresultat ifall man inte förstår det tillräckligt.

För att bättre än tidigare förstå användbarheten av biobankskohorten som utgörs av blodgivare inom genetiska forskningar, undersöker vi i detta projekt hur bra blodgivarbiobankens genetiska variation och dess fördelning i Finland motsvarar andra stora finska kohorters variation. I tillägg undersöker vi i hurdana mängder sannolikt till blodgivningsbehörigheten samhörande genformer, som järnlager ökande hemokromatos-mutationer eller blodplättars funktioner försvagande mutationer, påträffas i blodgivarbiobanken.

Utnyttjande av HLA-typen som imputerats från genominformation vid blodgivning

(Linjama Tiina, 2022)

I den finländska sjukvården inkluderas årligen i genomsnitt 20–25 nya patienter som på grund av sin sjukdom upprepade gånger behöver trombocyttransfusioner, men vilkas respons på vanliga trombocytprodukter konstateras vara dålig. Den dåliga responsen kan bero på en omfattande HLA-immunisering. Dessa patienter kan få hjälp genom att man för var och en individuellt väljer trombocytdonatorer mot vilkas HLA-A- och B-antigener patienten inte har några antikroppar.

Syftet med forskningen är att undersöka huruvida blodgivarnas HLA-data, som fastställts genom Blodtjänsts biobanksdata, kan utnyttjas i riktad rekrytering av nya blodgivare som HLA-typifieras. Om detta lyckas, kunde man som trombocytgivare allt effektivare rekrytera blodgivare som är optimala med tanke på HLA-A-och/eller Bhomozygota blodgivare.

Effektiviteten av immunterapitestning på HLA-matchade immunorganoider

(Cerullo Vincenzo, 2022)

Immunterapi har under det senaste decenniet utvecklats till en kraftfull behandlingsform mot cancer. Immunsystemets specificitet och minne kan utnyttjas till att bekämpa cancerceller, och på så sätt uppnås en behandling som ger ett långvarigt svar och har minimal toxicitet. Syftet med denna studie är att utveckla komplexa immunorganoider som plattformar för validering av effektivitet och specificitet av immunterapier, inklusive PeptiCRAd- och PeptiVAC-terapier.

PeptiCRAd och PeptiVAC är onkolytiska virus täckta med tumörspecifika peptider. Tumörorganoider kommer att odlas från biopsiprov eller resekerad stromainnehållande tumörvävnad och HLA-matchade immunceller. Vi analyserar tumörernas ligandom/immunopeptidom och utvecklar på basis av denna information individuellt anpassade behandlingsplattformar.

Dessa komplexa HLA-matchade immunorganoider kan användas för att förutspå en patients immunterapikänslighet ex vivo och för att planera nya behandlingsstrategier. Utgående från dessa kan både tumör- och patientspecifika behandlingar utvecklas.

Fastställande av blodgruppsantigener i blodgivares genomdata i Blodtjänsts biobank

(Haimila Katri, 2022)

Syftet med studien är att hitta blodgivare som har en sällsynt blodgrupp eller blodgruppskombination genom att utnyttja genomdata från blodgivare som anslutit sig till Blodtjänsts biobank. Med hjälp av genomdata kan vi identifiera blodgivare med sällsynta blodgrupper och blodgruppskombinationer effektivare än med rutinmässiga metoder för blodgruppsbestämning och därmed öka antalet blodgivare med sällsynta blodgrupper, vilket gagnar patienterna. Blodgivarnas blodgruppsantigener fastställs i samband med blodgivning för att trygga säkra blodtransfusioner för patienterna.

Sambandet mellan järnnivåer och hälsa hos finländska blodgivare och den övriga finländska befolkningen

(Arvas Mikko, 2021)

Varje år ger cirka 120 000 finländare blod. Blodgivning är säkert och noga övervakat, men eftersom nästan en halv liter blod tappas i samband med varje blodgivning har det ändå en inverkan på människans fysiologi. Tidigare forskning om blodgivningens inverkan på hälsan har gett delvis motstridiga resultat, till exempel beträffande risken för hjärtsjukdom. Vår målsättning är att undersöka sambandet mellan järnnivåer och hälsa hos blodgivare och den övriga finländska befolkningen genom att använda tillgängligt kohortmaterial.

Genuttryck och kromatintillgänglighet i perifera mononukleära blodkroppar från personer med en specifik genotyp

(Pendergrass Sarah, 2021)

Genetisk variation på enskilda platser i genomet kan ha en funktionell effekt som resulterar i skillnader i hur proteiner bildas och hur många som bildas. Vi har identifierat en genetisk variant som kan ha betydelse för människans hälsa, men vi behöver ännu utföra experiment för att fastställa huruvida denna genetiska variant har en faktisk funktionell effekt.

Genom att använda perifera blodkroppar kommer vi att utvärdera huruvida det uppkommer en skillnad i genuttryck och genomets beteende när celler från personer med denna genotyp exponeras för olika stimulus. När vi vet om varianten har en faktisk effekt och vilka nätverk för genuttryck som påverkas får vi viktig tilläggsinformation som kan användas i framtida studier av denna genomregion.

Betydelsen av samspelet mellan genetisk och social omgivning för hälsan

(Andrea Ganna, 2021)

Hälsotillstånd bestäms genom ett komplicerat samspel mellan genetiska (natur) och miljömässiga (uppfostran) faktorer. Socioekonomiska faktorer hör till de mest väletablerade hälsorelaterade miljömässiga riskfaktorerna. Därför är det viktigt att förstå hur både naturen och uppfostran påverkar hälsan.

I detta projekt kommer vi att undersöka samspelet mellan genetiska arv och socioekonomiska förhållanden för hälsoresultat i livet. Vi kommer framför allt att fokusera på tre teman: Utbildning och hälsoresultat; inkomst och ojämlikhet i hälsa; sysselsättning/arbetsmarknad och hälsa. Projektet kommer att ge ny information om hur genetiska arv av hälsoproblem balanseras av socioekonomiska faktorer och kommer att förbättra vår kännedom om vilka sociala insatser som kan hjälpa att minska sjukdomsbördan i Finland.

Identifiering av nya immunmekanismer genom encells-RNA-sekvensering med primära immunceller

(Virtakoivu Reetta, 2021)

Syftet med detta projekt är att identifiera gensignaturer och förändringar i genuttryck som kan reglera immuncellsresponsen på nya eller kända läkemedelsbehandlingar. Olika immuncellspopulationer kommer att isoleras från insamlade blodprov och odlas i laboratorieförhållanden med olika metoder. Dessa celler kommer att utgöra ett viktigt forskningsmaterial och hjälpa oss att besvara centrala forskningsfrågor och eventuellt påverka hur vi utformar framtida studier.

Effekterna av sällsynta finländska genvarianter på blodkropparnas funktion

(FinnGen, 2021)

FinnGen studien har identifierat ett antal potentiellt intressanta genvarianter som i hög grad ackumulerats i den finländska genpoolen. Att dessa genvarianter har blivit särskilt vanliga i Finland beror delvis på landets bosättningshistoria, och de är därför mycket sällsynta på övriga håll i världen. Därmed är effektiva studier av dessa genvarianter möjliga endast i Finland.

FinnGen-studien kommer att få prover som Blodtjänst samlat in av 2 500 blodgivare. Proverna utgörs av plasma- och serumprover samt cellprover från en andel vita blodkroppar som separeras från helblod. Proverna används för att undersöka effekterna av olika genvarianter på blodkropparnas funktion. Syftet med studien är att öka förståelsen av vilken betydelse de genvarianter som är särskilt vanliga i Finland har beträffande förebyggande av och mottaglighet för olika sjukdomar.

Den genetiska bakgrundens betydelse för de naturliga mördarcellernas funktion

(Kerkelä Erja, 2020)

Det behövs fortsättningsvis nya metoder för behandling av elakartade blodsjukdomar som leukemi. Bakgrunden till det här forskningsprojektet är utvecklandet av en ny behandlingsmetod som drar nytta av den naturliga egenskapen hos så kallade naturliga mördarceller (NK-celler, eng. Natural Killer cells) att döda onormala celler i kroppen, exempelvis virusinfekterade celler eller cancerceller.

Den nya cellterapin utvecklas genom ett samarbete mellan Helsingfors universitetscentralsjukhus och FRK Blodtjänst. I detta forskningsprojekt utreds hur blodgivarnas arvsanlag (gener) påverkar NK cellernas aktivitet och därmed deras effektivitet. Studien ger oss information om huruvida det finns sådana skillnader i aktiviteten hos personernas NK celler som vi kan dra nytta av i cellterapi, till exempel genom att välja ut just de NK celler som fungerar bäst för respektive patient.

Prover och uppgifter som samlas in i samband med studien: Cellprover som isolerats från restprodukter används för att undersöka förutom den genetiska bakgrunden även uttrycket av gener och proteiner relaterade till funktionen hos NK-celler och andra celler i immunförsvaret samt cellernas immunologiska egenskaper i laboratorieförhållanden. Därtill undersöks förekomsten av antikroppar mot cytomegalovirus (CMV) i blodprover från deltagarna. Största delen av finländarna får någon gång under sitt liv en symtomfri infektion med cytomegalovirus, vilket har en känd inverkan på funktionen hos individens NK celler. Information om deltagarnas genetiska bakgrund fås från Blodtjänst biobank.

FRK Blodtjänsts forskningsprojekt om blodgivning: Betydelsen av genetiska faktorer vid blodgivning

(Arvas Mikko, 2020)

Blodtjänst rekryterar frivilliga blodgivare till att ge blod. Det är Blodtjänsts skyldighet att försäkra sig om att blodtransfusionerna är trygga och också att minimera eventuella besvär till följd av blodgivningen för blodgivaren. Genom att studera effekterna av regelbunden blodgivning på blodgivaren tar Blodtjänst fram vetenskapliga data om hälsoeffekterna av blodgivning och försöker minimera eventuella besvär för blodgivaren.

I det här projektet kombinerar Blodtjänst blodgivarnas genomdata med uppgifter om deras blodgivningar, exempelvis hemoglobinnivåer, icke godkända blodgivningar samt biverkningar av blodgivning, för att utreda den eventuella ärftliga bakgrunden till dessa.

Prevalensen av hepatit E-virus i det finländska blodgivarmaterialet samt bedömning av risken för blodburen smitta

(Ekblom-Kullberg Susanne, 2020)

Syftet med studien är att ta fram information om prevalensen av hepatit E-virus (HEV) i det finländska blodgivarmaterialet och att göra en uppskattning av risken för blodburen smitta med viruset i Finland. På plasmaprover från 23 000 blodgivare som fåtts via Blodtjänst biobank görs ett kvantitativt amplifikationstest av HEV RNA-nukleinsyra med Procleix HEV-metoden.

På RNA-positiva prover görs senare VIDAS HEV-antikroppstester med avseende på IgG- och IgM-antikroppar. Därtill undersöks antikroppar mot hepatit E-virus i 1 000 prover. I de RNA-positiva proverna undersöks viremigraden och HEV-genotypen.

Resultaten från prevalens- och incidensstudierna används vid bedömning av risken för att hepatit E-virus överförs via blodprodukter i Finland. Resultaten används som hjälpmedel vid riskbaserat beslutsfattande om nödvändigheten av HEV RNA-studier på blodgivare.

Tidig serumbaserad diagnostik vid cancer i huvud och hals

(Silén Suvi, 2020)

Över en halv miljon människor världen över insjuknar årligen i skivepitelkarcinom i huvud och hals (HNSCC). Nästan hälften av dessa patienter avlider i sjukdomen under de 5 första åren trots behandling. De flesta HNSCC fallen som leder till dödsfall diagnostiseras först i ett skede då sjukdomen redan framskridit. Därför skulle det vara ytterst viktigt att upptäcka dessa tumörer i ett tidigt skede för att kunna förbättra prognosen och överlevnaden.

Även om såväl de kirurgiska som de onkologiska behandlingsmetoderna som tillämpas vid HNSCC har utvecklats under de senaste årtiondena är morbiditeten hög. Tidigare upptäckt av tumörerna skulle alltså inte enbart minska dödligheten utan också morbiditeten när det gäller dessa cancerformer. För närvarande känner man inte till biomarkörer i blodet med vars hjälp man kunde upptäcka HNSCC i ett tidigt skede, innan några kliniska symtom visat sig.

I denna studie gör vi detaljerade analyser av serumproteiner och glykosylerade proteiner och tolkar data med nya in silico-verktyg. Syftet är att vi ska lära oss mer om patogenesen vid cancer i huvud och hals samt hitta potentiella nya diagnostiska biomarkörer för identifiering av tumörer i ett tidigt stadium.

Vi identifierar biomarkörkandidater genom avancerad masspektrometri, och därefter är målet att utveckla mer robusta metoder för verifiering av dessa markörkandidater genom större valideringsserier. Slutligen är vårt syfte att lansera kliniskt användbara och validerade diagnostiska metoder som kan användas vid HUS Diagnostikcentrum.

Genomdata från blodgivare som en finländsk referenskohort i genetiska studier

(Partanen Jukka, 2020)

Projektet använder genomdata från friska blodgivare som kontrollpopulation i studier där resultat från patienter jämförs med data från friska individer. Projektet inkluderar många patientkohorter från Finland. Till exempel två studier som fokuserar på den forskning i njursjukdomar som leds av Helsingfors universitetssjukhus har använt dessa genomdata som kontrollpopulation.

Betydelsen av systemiska mekanismer som leder till obalans i redoxtillståndet vid metabola och neurodegenerativa sjukdomar

(Wartiovaara Anu, 2019)

B3-vitaminbalansen är föremål för stort internationellt intresse och läkemedelsutveckling, eftersom dess vävnadsform NAD har kopplats till lång livslängd och förebyggande av sjukdomar. Sjukdomar förbrukar NAD i vävnaderna, men bristen kan behandlas med så kallade NAD-boostrar. Om ingen brist förekommer kan behandlingen till och med vara skadlig, och därför behövs ett test för att mäta B3 vitaminnivåerna.

Det finns inga metoder för att bestämma B3-vitamin- eller NAD nivåerna med hjälp av ett lätthanterligt provmaterial såsom blod. NAD-formerna reglerar processer som gäller reparation, energiproduktion och tillväxt i vävnaderna, och därmed är de en förutsättning för att kroppen ska må bra. På basis av kliniska och prekliniska data är brist på NAD och/eller obalans i NAD nivåerna kopplade till energiomsättningssjukdomar, åldrande samt vävnadsförlust i samband med cancer.

I detta projekt presenteras en innovation med vars hjälp NAD formerna kan mätas i blodet, vilket gör det möjligt att identifiera de patienter som behöver boosterbehandling.

Metoder inom funktionell genetik samt biomarkörupptäckter avsedda att förbättra immunterapi mot cancer

(Mustjoki Satu, 2019)

Nya molekyler behövs för att utveckla effektivare cancerbehandlingar. I denna studie letar vi efter nya mekanismer för immunresistens vid cancer och därigenom nya målmolekyler för läkemedel i syfte att utveckla immunterapier mot cancer. I studien använder vi oss av moderna, omfattande screening¬metoder inom funktionell genetik. Därtill är syftet med studien att sålla fram nya biomarkörer som kan användas för att rikta behandlingarna till rätt patientgrupper, som har nytta av immunterapierna.

Användning av genomdata på Blodtjänst: bestämning av blodgruppsantigener i genomdata

(Ritari Jarmo, 2018)

På blodkropparnas yta finns molekyler (blodgruppsantigener) som kan orsaka ett skadligt immunsvar i kroppen till exempel i samband med blodtransfusioner. För patienter med en mer sällsynt blodgrupp krävs det att man hittar lämpliga blodgivare för att förhindra komplikationer. Eftersom blodgruppsantigenerna beror på ärftliga faktorer kan de fastställas utgående från genomdata.

Syftet med projektet är att tillämpa beräkningsmässiga metoder för att bestämma blodgruppsantigener i genomdata. Genomdata för detta syfte fås från Blodtjänst biobanks insamlade prover, som analyseras i FinnGen-projektet. Att med hjälp av tillgängliga genomdata på förhand sålla fram blodgivare med sällsynta blodgrupper gör det lättare att hitta lämpliga blodgivare, och projektet ger ny information om blodgruppsantigenernas ärftlighet i den finländska befolkningen.

FinnGen-studien

(FinnGen, 2017)

FinnGen-studien är ett omfattande gemensamt forskningsprojekt för offentlig och privat sektor, där finländska universitet, sjukvårdsdistrikt, THL, flera internationella läkemedelsföretag samt finländska biobanker deltar. Även Blodtjänst biobank deltar i FinnGen-studien. Det viktigaste målet med FinnGen studien är att öka förståelsen för sjukdomsmekanismer genom att kombinera genom-, hälso- och blodgivningsdata.