Antti donerade stamceller

Året är 2019 och det är sista december på Madeira dit Antti Lehtinen har rest på semester med flickvännen. Solljuset som når hotellbalkongen känns bra för 23 åriga Kotkabon efter den mörka hösten. Och nu har han dessutom fått nyheter. Antti har valts till stamcellsdonator bland miljoner andra kandidater.

Kvällen då han checkade in på hotellet – och samtidigt nyårsaftonen – har tagit en oväntad vändning.

– Jag tänkte på saken ur patientens synvinkel. Det var ingen självklarhet att man skulle hitta en lämplig donator. Som medicine studerande visste jag dessutom att riskerna för donatorn är små. Varför skulle jag då inte göra det.

Antti hade blivit medlem i Stamcellsregistret år 2016 efter att ha gett blod under armétiden.

– Jag ansåg att det var viktigt att gå med eftersom jag visste hur viktiga stamcellsdonationer är, då min mosters man hade donerat stamceller.

Det stod klart från början att insamlingen av stamceller skulle göras under narkos. Donationen, som ursprungligen var tänkt att genomföras i slutet av januari, blev dock uppskjuten eftersom hälsotillståndet hos personen som skulle få transplantatet inte tillät någon transplantation.

Antti fortsatte sina studier i Kuopio, höll sig i karantän och försökte hålla sig frisk. I slutet av våren 2020 kunde donationen genomföras vid Mejlans triangelsjukhus.

Redan vid middagstid följande dag kunde Antti åka hem.

– Jag kunde sova gott då jag tog värkmedicin. Redan efter några dagar var jag i skick att jobba igen.

Antti berättar att det efteråt kändes fint att donationen lyckades och att patienten fick cellerna som hen behövde.

– Jag höll det för självklart att stamcellsdonation är något man ska göra om man är lämplig som donator. Jag hoppas också att jag själv får ett transplantat om jag någon gång behöver det.

Text: Nina Pinjola
Foton: Juuso Noronkoski

Intervjun har först publicerats i Celler Räddar Liv -tidningen 2021.