VEM KAN GE BLOD?

Det givna blodet måste vara säkert för patienten. Blodgivningen får inte heller orsaka men för blodgivaren. Därför måste blodgivaren vara frisk, och får inte lida av någon sådan sjukdom som i samband med blodgivningen, eller efter den, kunde förorsaka hälsoproblem för honom eller henne.

De flesta mediciner hindrar ej blodgivning. Närmare uppgifter på sidan om blodgivning och läkemedel. Efter en antibiotikakur bör man dock vänta i regel två veckor innan man kan ge blod.

Några allmänna förutsättningar för blodgivning

• Blodgivaren måste vara frisk
• Blodgivaren ska vara mellan 18 och 65 år gammal
• En ny blodgivare får vara högst 59 år
• Blodets hemoglobinhalt ska vara 135–195 g/l för män och 125–175 g/l för kvinnor
• Blodgivaren måste väga minst 50 kg
• Blodgivaren bör ha bott i Norden under de tre senaste månaderna
• Identiteten kontrolleras via ett av en finländsk myndighet utfärdat identitetsbevis med fotografi. Som identitetsbevis duger giltigt pass, körkort, ett FPA-kort med foto eller ett av polisen utfärdat identitetsbevis.

Blodgivarens hud bör vara frisk. Den arm från vilket blodet tas, bör vara helt fri från eksem. Berätta om du har eksem någon annanstans.

Under vissa omständigheter finns det en uppenbar risk att bli infekterad av någon sjukdom som sprids via blodet. Därför uppstår under sådana omständigheter ett temporärt eller bestående hinder att ge blod. Nedan finns uppräknade några vanliga orsaker till att man inte kan ge blod. Du kan här intill läsa mer om på vilket sätt olika sjukdomar och mediciner påverkar möjligheterna att ge blod.

• Tatuering, pigmentering, öronpiercing och piercing i slemhinna: 4 månaders karenstid (risk för C- och B-hepatitinfektion).

• Ny sexpartner: 4 månaders karenstid (risk för hepatit- och HIV-infektion). Även om användningen av kondom märkbart minskar smittorisken, betraktas alla former av sexuellt umgänge - också säker sex - som en smittorisk som bör anmälas i hälsodeklarationen.

• Resa till ett malariaområde: 6 månaders karenstid räknat från hemkomsten och tidpunkten då inhibitionsmedicineringen mot malaria avslutats (risk för malariainfektion).

• Vistelse under sammanlagt över 6 månader i Storbritannien under tiden 1.1.1980–31.12.1996 medför bestående hinder att ge blod (risk för den mänskliga varianten av Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, eller galna ko-sjukan).

• Möjlighet för direkt kontakt med blod i till exempel arbetet: 4 månaders karenstid (risk för hepatit- och HIV-infektion).

• Blodtransfusioner i Finland och de övriga nordiska länderna medför en karenstid på minst 4 månader. 

• Bladtransfusion utanför Norden medför bestående hinder för blodgivning (risk för den mänskliga varianten av Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, eller galna ko-sjukan).

• För blodgivare som har ett arbete eller en hobby där svindel kan orsaka fara, rekommenderas en paus på minst 12 timmar mellan blodgivningen och nästa arbets- eller hobbypass. Dylika yrken är till exempel flygare, lok- och kranförare samt dykare. Regeln syftar till att skydda blodgivarens hälsa.

• Om man vet om att man ska opereras inom de närmaste månaderna, eller om man planerar en graviditet, eller får behandling mot barnlöshet, bör man undvika att ge blod.

• Sex mellan män utgör ett bestående hinder för blodgivning (risk för hepatit- och HIV-infektion; antalet färska HIV-infektioner är tiofaldig jämfört med resten av befolkningen).

• Rökning och p-piller är inte hinder för blodgivning.

Förutsättningarna för att ge blod kontrolleras före varje blodgivning

De officiella språken är finska, svenska och engelska. Blodgivarna förutsätts klara sig på ett av dessa officiella språk eftersom det inte är möjligt att använda tolk.

Tveka inte att fråga vår personal om kriterierna för blodgivning för din egen del genom att ringa gratis telefon 0800 0 5801, eller genom att ställa frågan via e-blanketten .

Du kan redan på förhand bekanta dig med de frågor som ska besvaras i hälsodeklaratio men deklarationen fylls alltid i först på platsen.
Observera att ett jakande svar på en fråga inte automatiskt innebär ett förbud att ge blod. Förutsättningarna för att ge blod övervägs alltid med hjälp av de tilläggsfrågor som sjukskötaren ställer.

 Hälsodeklarationen

Minns att dina förutsättningar att ge blod alltid bedöms noggrannare vid själva blodgivningen.

Till sidans början